Ett delmått är nått...
Kom på att jag glömt att skriva om att ett litet delmål är nått...
Eftersom jag gått ner 20 kilo så har ju, som jag tidigare nämnt, även brösten blivit mindre...
Jag har alltid varit bystig och har därför haft problem att hitta BH:ar i tillräckligt stora storlekar..
De senaste tio åren har jag köpt mina BH:ar från Gustaf Mellbin som är en underklädesbutik som ligger i Gamla Stan i Stockholm.
Nå, va är då delmålet som jag uppnått.., förutom att jag lyckats gå ner 20 kilo...
Jo, att jag för första gången på evigheter kunnat inhandla en ny BH på Lindex......, det kändes superkul.....
ÄNTLIGEN kan även jag välja och vraka i butikerna som finns i min lilla stad..
YES!!!
Återigen....
Har ni problem att hitta rätt BH-storlek och är i Stockholm så rekommenderar jag er att besöka Gustaf Mellbin, man blir bra bemött och känner sig omhändertagen där...
När man kommer dit så får man ett provrum och en expedit som hjälper en att hitta rätt storlek och rätt modell... (när jag var där första gången behövde jag inte ens ta av mig kläderna innan de konstaterat vilken som var "min" storlek) '
Dessutom så registerar dom inköpen i ett kundregister (om man vill) så att de (och en själv) vet vilken modell och storlek man köpt....
Det där med kundregistret tyckte jag var en kanonidé, för trots att jag flyttade från Stockholm för fem år sedan så har jag kunnat forsätta att köpa BH:ar därifrån utan att jag har behövt besöka butiken... De har helt enkelt skickat BH:n till mig mot postförskott....., helt suveräänt!!
Axelvaddar..
MEN, jag såg en stor fördel med att axelvaddsmodet är på väg tillbaka......
Efter viktoperationen så blir ju brösten mindre och har då dessutom en förmåga att bli ganska lååååånga...
Det kanske kan vara en bra idé att slänga dom över axeln och använda dom som axelvaddar....
(om det är problem med att få som att ligga kvar kanske man kan klämma fast dom under bh-bandet....)
...eller...?
Recept på god och enkelt maträtt...
Nudlar med kyckling....
Jag (och sambon) tyckte verkligen att det var mumsfillibabba...
Visst är det lite spännande nu i början när jag är opererad eftersom jag egentligen inte vet vad jag kan äta eller ej...
Varje ny maträtt är som ett lotteri..., ska jag dumpa eller inte...
Jag måste säga att jag varit väldigt förskonad från dumping... .., än så länge.....
*peppar peppar - ta i trä*
De dumpingar jag haft hittills har inte varit så farliga..., jag har inte blivit jättedålig som en del beskriver att de kan bli...
;-)
Mår jag bra eller inte...
Många vänner, bekanta och kollegor är nyfikna och frågar bla efter operationen:
Hur mår du? Hur mycket har du gått ner....?
Jag har märkt att jag alltid, utan undantag, svarar:
"Jooo, jag mår jättebra...., jättebra!
Har kommit på mig själv att i nästa andetag fundera över..., hur mår jag egenltigen? Mår jag bra eller är det nåt som jag bara säger för att det förväntas... ?!*hmmm*
Joo, jag mår ju bra, jag trivs mer med mig själv och min kropp.......
Visst finns det tillfällen när jag mår mindre bra, tex när jag ätit för fort eller sitter på toaletten och önskar att jag kunde få en ryggbedövning eller ett rejält lavemang för att underlätta vid förstoppning...... Toalett-detaljerna är ju inte direkt nåt som man pratar med "vem-som-helst" med...
De ständiga frågorna om vikten kan vara frustrerande... Visst är det smickrande när folk märker att jag gått ner men när jag får samma fråga av samma personer flera gånger i veckan så blir jag lite less.....
Vet inte om det är omgivingens förväntningar på snabb viktnedgång eller om det är mina egna förväntningar som gör att jag ibland känner mig frustrerad över att det inte går tillräckligt snabbt nedåt på vågen...
Visa upp sin kropp..
Vi har badat, busat, bastat,bubblat, relaxat och åkt en massa rutchbanor...
Jag gick alltså omkring i baddräkt bland folk....., vilken grej!!!!
Jag har inte varit på Paradisbadet på säkerligen 10 år och en av anledningarna är att jag bott söderut men även att jag de senaste åren absolut inte kännt mig bekväm med mig själv och min kropp...
Nu har jag gått ner 17.5 kilo och känner mig "lättare", börjar dessutom känna mig mer "tillfreds" med mig själv och min kropp..
Ok, jag är inte nöjd på långa vägar men det är skönt att jag känner mig mer öppen med att visa upp mig själv och som i detta fall även min kropp...
Jag har köpt en del nya kläder och numera går det att hitta några lite tajtare tröjor i garderoben...., tidigare så har jag bara haft på mig sånt som, jag tyckt, döljt valkarna...
Igår när vi skulle åka ner på stan för att fika så konstaterade sambon att han tyckte att det var roligare nu när jag inte fick samma utbrott över vad jag skulle ta på mig när vi skulle iväg någonstans....
Han har rätt men jag har själv inte tänkt på det...
Nu har jag lite mer kläder, sånt jag känner mig fin i och jag tycker att det är betydligt roligare och enklare att klä mig nu....
I dagsläger så har jag fortfarande ca: 25 kilo att gå ner... Men, redan nu, efter 17,5 kilos viktnedgång, så har jag börjat känna mig "normalare" ....
Att kunna gå på "vanliga" avdelningen och titta på kläder ger mig världens kick....
Ser framemot den dagen när jag kommer att kunna köpa och unna mig ett par snygga märkesjeans...
I dagsläget känns det inte som om det är nån idé att slänga ut en massa pengar på ett par dyra jeans som jag kanske bara kan ha en månad..
Vilka är ni...?
(å det är helt ok men jag ska inte sticka under stol med att jag är lite nyfiken på er...)
Skulle vara roligt att veta vilka ni som läser min blogg är, hur ni hittat min blogg och anledningen till intresset för viktoperation...
